I mitt inlägg i web 2.0-forumet skrev jag i slutet av mars att
Internet är som språket: ett kontrakt människor emellan där konventioner uppstår i själva användningen, av användarna själva. Det är ett självreglerande system i ständig förändring. När behovet uppstår hittar användarna snart på nya sätt att möta det - med nya ord eller applikationer. De mest användbara sprider sig. Onödiga eller överflödiga förändringar förpassas ut i marginalen, där de självdör, eller kanske återuppstår i modifierad form. Internet förändras visserligen snabbare än språket, men principen är densamma. We live in a remix world, som JSB säger i sin föreläsning.
Efter att ha testat twitter tänker jag på det här igen: vi människor är otroligt anpassningsbara. Vi är också väldigt bra på att förbättra hjulet, vilket är att föredra framför att uppfinna det på nytt. Sånt sisyfosarbete slipper vi gärna.
(Bild: Fouro)
Varje gång vi skapar något nytt behöver vi nya ord för att beskriva det. Här finns givetvis möjligheten att hitta på ett unikt ord för varje ny föreetelse. T ex så skulle det gränssnittet du ser när du loggar in på din dator kunna kallas för snilfur, men varför uppfinna hjulet igen när någon annan redan hunnit före? Det är bättre att ta något folk känner till, t ex skrivbord, och så anpassar vi det lite till den nya kontexten. När vi ändå har etablerat metaforen kan vi lika gärna passa på att ta några ord till från kontorskontexten, t ex fil, mapp och papperskorg, men kontorsstolen och skrivbordslådorna behövs nog inte. Det bokstavliga och det metaforiska skrivbordet är inte identiska, men vår kunskap och erfarenhet av det gamla hjälper oss att förstå det nya. Förförståelse kallas det, om vi lånar en term från hermeneutiken.
Internet kryllar av återbrukade ord och begrepp, ord som någon (språkanvändarna) redan uppfunnit och vi tar dom och anpassar dom till den nya situationen. Det är så metaforer funkar.
We live in a remix world.
På samma sätt är det med lånord.
Vi tar något som finns och gör om det så att det passar våra syften. Det är inte detsamma som att plagiera. Nej, nej. Här pratar vi kreativitet på hög nivå.
Hade en amerikansk kollega när jag jobbade på SU. Varje gång hon hörde svenskar prata om att skicka mail, skriva mail etc.brukade hon släppa ifrån sig ett uppgivet ”You Swedes.” Enligt henne var mail = post och ville man prata om elektronisk dito så hette det e-mail och ingenting annat.
Hon missar poängen. När vi lånade in ordet mail gick vi ett steg längre än ren imitation. Vi gav det en unik betydelse - inte samma som i ursprunget. För att markera att "mail" faktiskt är ett svenskt ord som följer svenska stavningskonventioner stavas det officiellt mejl i stället. Det gillar jag skarpt. Mejl är ett svenskt ord. Sådeså.
We live in a remix world.
Twitter är ytterligare ett av många exempel. Här har man utgått från fåglarnas värld och använder ord som twitter, tweet och chirp. På engelska betyder dom ungefär samma sak, även om twitter är ljudet som små fåglar gör. Verbet twitter används redan som en metafor (prata om massa små oviktigheter), så varför inte skapa en till? Att 3 olika läten används är intressant i sig och teoretiskt skulle man skulle kunna tänka sig att andra fågelläten förekom. T ex kraxa och kuttra. Om dom börjar användas beror på oss - språkbrukarna. Det är vi som ser till att konventionerna etableras. Tills dess kan vi ju fundera över vad kraxa skulle betyda på twitter...
We live in a remix world.
Språkliga konventioner håller också på att etableras på svenska. Tydligen har vi bestämt oss för att göra både twitter och tweet till våra ord. Men heter det en eller ett tweet? Svara på min lilla undersökning vetja!
Förresten...
Jag har skaffat konto, twittrat lite och lagt upp en länk till min twitter här i bloggen. Eftersom det här var helt nytt för mig kan jag inte låta bli att fundera lite över det här nya. Det är ett socialt nätverk, och såna känner jag ju till eftersom jag finns på Facebook. Men så himla socialt känns det inte riktigt än. Den här bloggen har många bra tankar kring twitter. Frånsett att det är lite fascinerande att twittra såhär i början har jag svårt att se hur jag ska använda det i jobbet. Fast jag såg i diskussionsforumet att Margareta tipsade om Elza Dunkels twitter. Givetvis dök valen upp när jag försökte hitta henne - too many tweets. Men det skulle jag gänra vilja veta; hur man kan använda twitter i undervisningen alltså.
Avslutar med att berätta om en mycket digitalt kompetent vän som också finns på twitter. Hennes användarnamn visar på stor systemanpassning, till skillnad från mitt MollyLisa då. Vad hon kallar sig? Kraxan förstås...
