Internet i språkundervisningen?

Har varit borta från kursen i drygt 1 månad och det känns som en evighet. Under den tiden har jag funderat en hel del på bloggar och bloggande och har äntligen kommit fram till det som många andra av er redan förstått, nämligen att bloggandet fångar själva kärnan i den digitala kompetensen och framtidens lärande. Jag tänker bl a såhär:

• När du driver en blogg så ökar den tekniska sidan av din digitala kompetens automatiskt (nåja...). Det går nästan inte att blogga utan att vilja lära sig saker som RSS, dela länkar, lägga till gadgets, HTML, Youtube, dela bilder etc.
• Du kan enkelt bygga upp en lärgemenskap av andra bloggare. Sen är det bara att sätta igång och dela idéer, inspiration och kunskap för resten av livet. Snacka om livslångt lärande.
• Du blir en aktiv producent, snarare än en passiv konsument. I kursplaner på olika nivåer talas det om entreprenöriellt lärande. Bloggandet är ett utmärkt exempel.

Bloggandet är helt klart en inkörsport. Vad krävs det då? A click of a button, för att citera underbara commoncraft.


Det är ganska skönt att äntligen ha snöat in på ETT redskap. Digital kompetens kan verka så stort och svårgreppat annars.

Men jag har en liten fråga också. Eftersom jag inte kan låta bli att berätta för kollegorna om RSS, delicious och allt annat smart jag lär mig på den här kursen har jag blivit ombedd att hålla en liten föreläsning på temat digitala medier i språkundervisningen. Målgruppen är lärare som undervisar i svenska som främmande språk på olika universitet runtom i Europa. Jag tänker fokusera på Web 2.0 (begreppet, olika redskap, hur de kan användas). Sen vill jag ju också kunna ge lite konkreta tips på länkar, sidor, artiklar, övningar, tjänster etc. Det är här ni, kära läsare, kommer in i bilden. Jag är säker på att det finns en massa smarta tankar och idéer kring det här bland folk på kursen och skulle bli jätteglad och tacksam för alla slags tips.

Det finns en baktanke här också. Om jag får tips här i bloggen så tänker jag inleda föreläsningen med att använda min egen blogg som ett exempel på web 2.0 och lärande. En meta-grej skulle man kunna säga.

Tack på förhand!, som det heter i vissa typer av förfrågningar.

Jo, jag bestämde mig för att byta mall också. Jag tror att jag är färdig med en 3-spaltsmall med gadgets till höger och vänster. Kanske är det här ett tecken på att jag gått in i en ny fas...

Podcasting: Vad betyder POD egentligen?

Jag tar mig an nästa avsnitt - om podcasting - utan att vara helt klar med YouTube, men strunt i det. Min vana trogen börjar jag med en hel del beating about the bush innan jag kommer till skott. I det här fallet handlar det om att förstå vad POD egentligen betyder. Börjar med att titta på commoncrafts underbara förklaring (som inte funkar på kurshemsidan). Där får jag reda på att POD står för Personal On Demand. Inte så dumt, men bäst att kolla wikipeda också. Här listas en hel massa förslag, bland annat...

Protective Oceanic Device
Ping Of Death
Plain Old Documentation
Power Of Dreams
Planet Of Death
Proof Of Delivery

...för att nämna några.

Okej, det är så det funkar! Man hittar på något som passar helt enkelt. Tänker att det kan väl jag också göra. Tänker att 'o' står för 'och' men att jag skulle vilja hitta ett ord på 'd' eller 'p' som betyder 'förvirrad'. Försöker med synonymer.se och genom att klicka på en synonym till en synonym till en synonym till förvirrad (eller hur det nu började) har jag kommit fram till att POD numera betyder...

*utdragen trumvirvel*

Paff Och Digital

Och bara för det kommer jag för sent till dagis och skola...

Heter det EN tweet eller ETT tweet?

Snälla, gulliga läsare... Du kan väl hjälpa mig genom att göra min pytteundersökning här till vänster? Jag har redan haft den ute en gång, men fick bara ett svar. Den här gången håller jag undersökningen öppen hela sommaren.

Jag vill verkligen veta!

(bild: lumaxart)

Twitter: kvittra, kraxa och kanske kuttra?

I mitt inlägg i web 2.0-forumet skrev jag i slutet av mars att

Internet är som språket: ett kontrakt människor emellan där konventioner uppstår i själva användningen, av användarna själva. Det är ett självreglerande system i ständig förändring. När behovet uppstår hittar användarna snart på nya sätt att möta det - med nya ord eller applikationer. De mest användbara sprider sig. Onödiga eller överflödiga förändringar förpassas ut i marginalen, där de självdör, eller kanske återuppstår i modifierad form. Internet förändras visserligen snabbare än språket, men principen är densamma. We live in a remix world, som JSB säger i sin föreläsning.

Efter att ha testat twitter tänker jag på det här igen: vi människor är otroligt anpassningsbara. Vi är också väldigt bra på att förbättra hjulet, vilket är att föredra framför att uppfinna det på nytt. Sånt sisyfosarbete slipper vi gärna.

(Bild: Fouro)

Varje gång vi skapar något nytt behöver vi nya ord för att beskriva det. Här finns givetvis möjligheten att hitta på ett unikt ord för varje ny föreetelse. T ex så skulle det gränssnittet du ser när du loggar in på din dator kunna kallas för snilfur, men varför uppfinna hjulet igen när någon annan redan hunnit före? Det är bättre att ta något folk känner till, t ex skrivbord, och så anpassar vi det lite till den nya kontexten. När vi ändå har etablerat metaforen kan vi lika gärna passa på att ta några ord till från kontorskontexten, t ex fil, mapp och papperskorg, men kontorsstolen och skrivbordslådorna behövs nog inte. Det bokstavliga och det metaforiska skrivbordet är inte identiska, men vår kunskap och erfarenhet av det gamla hjälper oss att förstå det nya. Förförståelse kallas det, om vi lånar en term från hermeneutiken.

Internet kryllar av återbrukade ord och begrepp, ord som någon (språkanvändarna) redan uppfunnit och vi tar dom och anpassar dom till den nya situationen. Det är så metaforer funkar.

We live in a remix world.

På samma sätt är det med lånord.

Vi tar något som finns och gör om det så att det passar våra syften. Det är inte detsamma som att plagiera. Nej, nej. Här pratar vi kreativitet på hög nivå.

Hade en amerikansk kollega när jag jobbade på SU. Varje gång hon hörde svenskar prata om att skicka mail, skriva mail etc.brukade hon släppa ifrån sig ett uppgivet ”You Swedes.” Enligt henne var mail = post och ville man prata om elektronisk dito så hette det e-mail och ingenting annat.

Hon missar poängen. När vi lånade in ordet mail gick vi ett steg längre än ren imitation. Vi gav det en unik betydelse - inte samma som i ursprunget. För att markera att "mail" faktiskt är ett svenskt ord som följer svenska stavningskonventioner stavas det officiellt mejl i stället. Det gillar jag skarpt. Mejl är ett svenskt ord. Sådeså.

We live in a remix world.

Twitter är ytterligare ett av många exempel. Här har man utgått från fåglarnas värld och använder ord som twitter, tweet och chirp. På engelska betyder dom ungefär samma sak, även om twitter är ljudet som små fåglar gör. Verbet twitter används redan som en metafor (prata om massa små oviktigheter), så varför inte skapa en till? Att 3 olika läten används är intressant i sig och teoretiskt skulle man skulle kunna tänka sig att andra fågelläten förekom. T ex kraxa och kuttra. Om dom börjar användas beror på oss - språkbrukarna. Det är vi som ser till att konventionerna etableras. Tills dess kan vi ju fundera över vad kraxa skulle betyda på twitter...

We live in a remix world.

Språkliga konventioner håller också på att etableras på svenska. Tydligen har vi bestämt oss för att göra både twitter och tweet till våra ord. Men heter det en eller ett tweet? Svara på min lilla undersökning vetja!

Förresten...

Jag har skaffat konto, twittrat lite och lagt upp en länk till min twitter här i bloggen. Eftersom det här var helt nytt för mig kan jag inte låta bli att fundera lite över det här nya. Det är ett socialt nätverk, och såna känner jag ju till eftersom jag finns på Facebook. Men så himla socialt känns det inte riktigt än. Den här bloggen har många bra tankar kring twitter. Frånsett att det är lite fascinerande att twittra såhär i början har jag svårt att se hur jag ska använda det i jobbet. Fast jag såg i diskussionsforumet att Margareta tipsade om Elza Dunkels twitter. Givetvis dök valen upp när jag försökte hitta henne - too many tweets. Men det skulle jag gänra vilja veta; hur man kan använda twitter i undervisningen alltså.

Avslutar med att berätta om en mycket digitalt kompetent vän som också finns på twitter. Hennes användarnamn visar på stor systemanpassning, till skillnad från mitt MollyLisa då. Vad hon kallar sig? Kraxan förstås...